blogg.se bråkar med mig!
Jag försöker få till mina "nytt stycke" men blogg.se tillåter mig inte. Sablans, ett nytt stycke fick jag till i tidigare inlägg i alla fall.... hi hi hi
GOD MORGON!
Kärlek på höga höjder
Julklappsöppning blev det igår med då jag kände att sitta och öppna julklappar från mamma på julafton, utan henne, inte kändes helt okej. Och hur söt var hon inte? Hon hade rimmat i år, massor av rim. Hon berättade hur hon haft en penna och ett papper i bilen för att skriva ner rim hon kom på hela tiden, 16 rim... inte dåligt av vår söta mamma! Och i år fick vi "bara" pengar. Hon hade slagit in en 500 lapp i vardera paket, och olika storlekar var det på alla. Som vi skrattade! :) Trots årets konstiga jul så var detta en otroligt bra minijulafton.
Idag ska jag (&Tilla) träffa pappa. Det blir första gången för mig på ett år, Tilla har haft kontakt med honom däremot. Jag träffade pappa på BuP i onsdags efter att jag velat hela dagen över hur jag skulle göra. Skulle jag gå med och prata med Klas och Louise med pappa, eller skulle han få gå själv med Tilla? Efter att ha varit där ville han ses och prata och jag sa okej. Det kan inte bli värre än vad det redan är och det blir intressant att se vad han har att säga. Dessutom önskar jag honom allt väl även vi inte har kontakt eller är kompisar. Jag är också nyfiken på att se utvecklingen av hans hus som han byggt på sedan sommaren 2007.
Mycket känslor fladdrar, och jag började griniiii igår när jag sa hej då till mamma, ha ha. Hon är borta i tre veckor. Hon kom och väckte mig kl 5 i morse för att säga hej då. Jag älskar henne! Mycket :) Och jag klarar mig alldeles utmärkt själv men hormonfladdret (som ni vet att jag har) gjorde mig så ledsen igår... lilla manda då! Ha ha... nu mår jag bra och jag har sagt åt henne att flyga säkert och hon lovade att hon skulle ta piloten i nackskinnet annars :)
Lördag och minijulafton
Idag är det minijulafton för mig och min familj. Det är så att mamma och Uffe åker till spanien på söndag och är borta i tre veckor (skrev jag det i förra inlägget kanske?) Hur som helst så har vi det super mysigt redan, lugn morgon med mamma och tilla och så fort mamma kommer från ICA så är det gymmet som gäller :) jag har så mycket överenergi som jag måste få bort. I förr går körde jag slut på mina ben, fruktansvärt härligt! Jag går som jag-vet-inte-vad däremot ha ha, underbart!
Vadå ruta ett? Nej ruta tio!
Berg- och dalbanan tillbaka! Hej hej :)... ha ha.
Tack till er mina vänner. Jag har aldrig tidigare träffat på några som är så förstående, och det behöver jag till 100%. Emma ditt sms gjorde mer än du tror, jag blev så glad. Du är underbar! Och Olivia tacktacktack, det första jag tänker på när vi pratar problem är när vi satt hos pappa på taket en sommarkväll och sedan blev du jagad av blattar på cykel :)
För att uppdatera lite så ägnades hela onsdagen på BuP. Först med mamma halv nio - tio och sedan med pappa halv tre - tre. Tilla och jag fördrev tiden i Sollentuna centrum hela dagen, butiker & fyra fika, han vi med.. inte dåligt va? hur som helst så var vi där för att läkare Klas & psykolog Louise skulle få våra föräldrars uppfattning. Tilla ska medicineras om två veckor med litium vilket är ett grundämne med även medicin för människor med bipolär sjukdom (manodepressiva). Jag däremot är diagnoserad kroniska/återkommande depressioner och går på tabletter själv, verkar fungera bra. Som ni vet har jag mått jättedåligt vissa dagar och väldigt bra andra, och detta beror mycket på att jag haft så grova depressioner sedan flera år tillbaka att min kropp blir fruktansvärt rädd för att jag ska dyka ner i en depression igen när signaler kommer vilket gör att jag blir osäker osv. Det bästa med onsdagen var att jag fick ett klart besked om att jag ska vidare utredas första veckan i januari och framöver för att se om jag har någon mer sjukdom eller störning. Vilket jag redan är galet säker på. Tankarna flyger hejvildt mest kring att jag har ett sådant behov av närhet och är helt galet rädd för att bli övergiven. Självklart handlar det kring mycket annat också, men bland annat detta.
Som ni vet, har jag bestämt mig för att inte dölja mina problem, och jag känner mig töntig över att jag skriver ut allt men samtidigt är det så fruktansvärt skönt. Och för många är det intressant att veta. Jag är överglad att jag är inskriven hos BuP igen - det är en sådan trygghet!
Ps. Marie, ha det bäst i Sundsvall! Hjärta dig
Trevlig fredag älskade människor!
Puss puss puss...
Tack till er mina vänner. Jag har aldrig tidigare träffat på några som är så förstående, och det behöver jag till 100%. Emma ditt sms gjorde mer än du tror, jag blev så glad. Du är underbar! Och Olivia tacktacktack, det första jag tänker på när vi pratar problem är när vi satt hos pappa på taket en sommarkväll och sedan blev du jagad av blattar på cykel :)
För att uppdatera lite så ägnades hela onsdagen på BuP. Först med mamma halv nio - tio och sedan med pappa halv tre - tre. Tilla och jag fördrev tiden i Sollentuna centrum hela dagen, butiker & fyra fika, han vi med.. inte dåligt va? hur som helst så var vi där för att läkare Klas & psykolog Louise skulle få våra föräldrars uppfattning. Tilla ska medicineras om två veckor med litium vilket är ett grundämne med även medicin för människor med bipolär sjukdom (manodepressiva). Jag däremot är diagnoserad kroniska/återkommande depressioner och går på tabletter själv, verkar fungera bra. Som ni vet har jag mått jättedåligt vissa dagar och väldigt bra andra, och detta beror mycket på att jag haft så grova depressioner sedan flera år tillbaka att min kropp blir fruktansvärt rädd för att jag ska dyka ner i en depression igen när signaler kommer vilket gör att jag blir osäker osv. Det bästa med onsdagen var att jag fick ett klart besked om att jag ska vidare utredas första veckan i januari och framöver för att se om jag har någon mer sjukdom eller störning. Vilket jag redan är galet säker på. Tankarna flyger hejvildt mest kring att jag har ett sådant behov av närhet och är helt galet rädd för att bli övergiven. Självklart handlar det kring mycket annat också, men bland annat detta.
Som ni vet, har jag bestämt mig för att inte dölja mina problem, och jag känner mig töntig över att jag skriver ut allt men samtidigt är det så fruktansvärt skönt. Och för många är det intressant att veta. Jag är överglad att jag är inskriven hos BuP igen - det är en sådan trygghet!
Ps. Marie, ha det bäst i Sundsvall! Hjärta dig
Trevlig fredag älskade människor!
Puss puss puss...
Tillbaka till ruta ett
Den här dagen var egentligen väntad, nu kom den. Den började så otroligt bra och här är jag nu, klockan sex på kvällen och känner att hela min mur jag byggt upp... har rasat.
För cirka två-tre veckor sedan började jag min medicinering mot förebyggande depression, och så bra jag har mått! Idag kom paniken och jättechokladsuget! Hopplösheten hittade hem och kraften är som totalt bortblåst. Jag som klarade VG+ (3p ifrån MVG) på ett prov från igår. Jag borde jubla... men icke.
Tack och lov så är det BuP som gäller imorgon. Mamma, jag och Tilly ska dit på morgonen. Tilla ska medicineras och jag vidare utredas, jag har en aning om att jag har ännu en sjukdom bortsett från kroniska depressioner.
Det enda jag känner nu är att jag inte orkar, vad ska jag ta mig till? Hur ska jag kunna fortsätta i detta mönster? Det ska jag inte! Men varför kan jag inte bara få må bra och vara lycklig? Jag förstår inte! Jag som kört GI som jag älskar, gått ner 5 kg och känner mig mycket finare, friskare och gladare... och nu är jag förmodligen på väg upp i vikt igen. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.... det är vad jag sagt flera gånger om idag och naturligtvis menar jag inte vikten, jag menar mitt liv.
För övrigt så hade jag min första körlektion idag, och den gick super! :) Michel blev förvånad över hur långt jag kommit på mina körningar med mamma och han tror att min plan om att ta körkort den 27 januari mycket väl kan gå till väga! Weii .... Amanda var glad!! :)
Jag hoppas att ni mår bra, kramar!
För cirka två-tre veckor sedan började jag min medicinering mot förebyggande depression, och så bra jag har mått! Idag kom paniken och jättechokladsuget! Hopplösheten hittade hem och kraften är som totalt bortblåst. Jag som klarade VG+ (3p ifrån MVG) på ett prov från igår. Jag borde jubla... men icke.
Tack och lov så är det BuP som gäller imorgon. Mamma, jag och Tilly ska dit på morgonen. Tilla ska medicineras och jag vidare utredas, jag har en aning om att jag har ännu en sjukdom bortsett från kroniska depressioner.
Det enda jag känner nu är att jag inte orkar, vad ska jag ta mig till? Hur ska jag kunna fortsätta i detta mönster? Det ska jag inte! Men varför kan jag inte bara få må bra och vara lycklig? Jag förstår inte! Jag som kört GI som jag älskar, gått ner 5 kg och känner mig mycket finare, friskare och gladare... och nu är jag förmodligen på väg upp i vikt igen. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte.... det är vad jag sagt flera gånger om idag och naturligtvis menar jag inte vikten, jag menar mitt liv.
För övrigt så hade jag min första körlektion idag, och den gick super! :) Michel blev förvånad över hur långt jag kommit på mina körningar med mamma och han tror att min plan om att ta körkort den 27 januari mycket väl kan gå till väga! Weii .... Amanda var glad!! :)
Jag hoppas att ni mår bra, kramar!
Happiness
Gissa vem som är tillbaka på banan igen? - Amanda är! :D ... jag är så glad för min egen skull, haha. Man får vara det, jag lovar.
Eftersom jag är glad, mår bra och vissa timmar bara sprudlar av energi så gick jag upp klockan sju denna lördagsmorgon för att hinna gå ner till gymmet. Jätteskönt att få springa av sig. Idag ska jag även jobba kl 12 - 18. Duktig flicka! Åh... livet är med mig idag. Weii! Efter jobbet ska jag hem och plugga inför ett prov på måndag OCH på söndag är det julmarknaden som gäller.
Kärlek!
Eftersom jag är glad, mår bra och vissa timmar bara sprudlar av energi så gick jag upp klockan sju denna lördagsmorgon för att hinna gå ner till gymmet. Jätteskönt att få springa av sig. Idag ska jag även jobba kl 12 - 18. Duktig flicka! Åh... livet är med mig idag. Weii! Efter jobbet ska jag hem och plugga inför ett prov på måndag OCH på söndag är det julmarknaden som gäller.
Kärlek!
Dunderförkylning
Vart ska jag börja? Jisses...
I onsdags vaknade jag upp med en riktig käk- och nackvärk, även lite i huvudet. Mot kvällen blev värken värre och jag fick även ont i lederna och bara för att så tog jag tempen som visade 37,7 och höjdes under nattens gång till 38,5. På torsdagsmorgonen när jag vaknat låg den runt 38 igen och jag hade galet ont i halsen och var hes som en liten hes-Amanda :) ... men jag började känna mig bättre. Fredagen var lugn och vad om inte galen rethosta kommer näst? Jag blir tokig. Jag saknar inget förkylningssymptom. Feber, snuva, halsont, hes, ledvärk, övrig värk, hosta, en söndrig liten nos.... jag tror att jag nämnde allt! OCH NU KAN JAG INTE FÅ SOVA HELLER!!!
I onsdags vaknade jag upp med en riktig käk- och nackvärk, även lite i huvudet. Mot kvällen blev värken värre och jag fick även ont i lederna och bara för att så tog jag tempen som visade 37,7 och höjdes under nattens gång till 38,5. På torsdagsmorgonen när jag vaknat låg den runt 38 igen och jag hade galet ont i halsen och var hes som en liten hes-Amanda :) ... men jag började känna mig bättre. Fredagen var lugn och vad om inte galen rethosta kommer näst? Jag blir tokig. Jag saknar inget förkylningssymptom. Feber, snuva, halsont, hes, ledvärk, övrig värk, hosta, en söndrig liten nos.... jag tror att jag nämnde allt! OCH NU KAN JAG INTE FÅ SOVA HELLER!!!
Dålig sömn igen...
Inatt berodde det däremot på FEBER! Jag började kvällen med 37,8 grader och sedan steg den till 38,5 grader. Amen fyyyyy! Den var lite lägre imorse igen, runt 38 grader och nu har jag äntligen proppat i mig alvedon
Over and out!
Over and out!
Dålig skönhetssömn
Usch vad jag har sovit dåligt inatt. Jag har vaknat flera gånger och när jag väl vaknar för att gå upp så vill kroppen inte äta någonting. Än så länge har en morot fått duga, men jag känner att jag äntligen börjar bli lite hungrig :) weii!
Galet trött är jag och jag vet inte alls vad jag ska hitta på idag. Efter att ha mått så dåligt i en 7-veckors period så har förberedelserna inför nationella muntliga i svenska B inte gått att fokusera på, där av får jag helt enkelt skippa nationella idag. Det finns inte så mycket mer att göra. Jag kan inte fortsätta att pressa min kropp, det funkar inte. Jag kommer att klara kursen bra utan nationella muntliga :)
Hoppas jag hittar på någonting idag så att tankarna inte för flöda vilt. No good.
Kanske kan jag hitta någonting att arbeta med :)
Kramkram!
Galet trött är jag och jag vet inte alls vad jag ska hitta på idag. Efter att ha mått så dåligt i en 7-veckors period så har förberedelserna inför nationella muntliga i svenska B inte gått att fokusera på, där av får jag helt enkelt skippa nationella idag. Det finns inte så mycket mer att göra. Jag kan inte fortsätta att pressa min kropp, det funkar inte. Jag kommer att klara kursen bra utan nationella muntliga :)
Hoppas jag hittar på någonting idag så att tankarna inte för flöda vilt. No good.
Kanske kan jag hitta någonting att arbeta med :)
Kramkram!
